Feministisksjälvförsvar och blåmärken
Jag har varit bort i Motala i fyra dagar för att sparka, skricka och slåss tills knogarna började blöda. Jag har gått en kurs för att bli instruktör i feministisktsjälvförsvars, det har varit väldigt lärorika dagar men härliga tjejer.
Idag kom jag hem, imorgon så far jag till Stockholm för att gratta storebror, sova hemma hos honom och sedan prova min shoppinglycka i huvudstaden.
Jag har en sådan träningsverk nu, och blåmärken. Jag går som en blandning mellan en hockeykille och Elin i filmen fucking åmål. Men jag är glad och nöjd.
Jag är en vampyr med Markus Krunegård skulle kanske låta bättre såhär;
"Ett tu tre på marken, sitter och väntar modigt på sparken
Foten i huvet, gud vet vad som hade hänt om feministen
Hade varit bunden och inte kunnat komma och skälla i tunneln
”Men tjejen hur är det fatt? Du fattar väl att du måste stå upp
Och slå tillbaks annars kommer dom aldrig låta dig va”
Så yeah yeah wow wow, jag vet!
Tjillevippen
Anna
